Hundkapplöpning, även känt som greyhound racing, är den största hundsporten i världen och speciellt stor i länder som Australien, Storbritannien och Irland.

Sporten har sina rötter i coursing, som är jakt på bytesmål med hund, främst då med greyhound eller vinthund, som jagade ned bytet med synen och inte lukten som många andra hundraser gör. Detta var väldigt vanligt förr i tiden bland alla olika klasser i samhället.

Det första nedskrivna försöket till greyhound racing på en rak bana var i Hendon, England år 1876, men detta utvecklades aldrig till något mer. Den första ovala tävlingsbanan byggdes i Emerville, California och introducerades till England 1926.

Ända sedan den först början har betting alltid varit en stor del av sporten, både genom stadions egna bookmakers och vad man kallade för parimutuel betting, där alla bets av samma typ samlas ihop, huset tar sedan sin del och resten delas ut bland vinnarna.

Hundkapplöpning var som mest populärt efter andra världskriget, det var till exempel 34 miljoner betalande åskådare  av sporten endast 1946. Sedan gick det nedåt på det tidiga 60-talet när Betting and Gaming Act of 1960 tillät betting utanför själva banan. Folk behövde därför inte längre betala för att kunna komma in och spela på loppen. På senare tid har sporten fått tillbaka en del av intäkterna de förlorade genom sponsorer, tv-sändningar och avskaffandet av skatten på betting på banorna.

I Sverige har vi haft sporten sedan 50-talet och den organiseras idag genom Svenska Hundkapplöpningssportens Centralförbund, eller SHCF. Uppgifter om antalet utövare av sporten är något varierande, men det uppskattas vara omkring 600 och 1000 kapplöpningshundar, aktiva sådana det vill säga. Det arrangeras omkring 100 tävlingsdagar på ett år i Sverige och svenska mästerskapet sker under juni månad.

Det finns 11 banor i Sverige för hundkapplöpning, fyra av dessa kallas för risksspelbanor och de andra sju är lokalbanor.